Vi ses på lindbergellen.blogg.se!

Ni vet hur det är när vänner växer ifrån en, visst? När man står där, lite ledsen för att man inte längre är perfect match med någon men också lite förväntansfull inför vem som nu ska komma och knacka på dörren. Ungefär så är det nu. Jag har dock inte växt ifrån någon vän, utan den här bloggen. Den är inte längre så som jag vill att den ska vara, och den innehåller för mycket från en svunnen tid. Hur jag än vrider och vänder på inspiration och motivation så är det något som skaver och drar ner på den positiva energin.
Så nu tänker jag flytta från ellerenellen till lindbergellen, där jag förhoppningsvis kommer kunna göra det jag vill utan hinder. Jag tror att det som behövs är en omstart, och en rejäl sådan. Den positiva andan och energin måste komma tillbaka, och jag tror att den kan göra det på rätt plats.
Upplägget kommer bli ungefär detsamma där som här, men energin och motivationen kommer förhoppningsvis slå i skyarna av frihetsglädje. Så jag kommer fortfarande fotografera och posta bilder, fortfarande uppdatera om vardagliga ting, men den här gången kommer fokus hållas på sånt som är fint. Vackra klänningar, vintermys, fina minnen och en massa annat som är värt att visa och skriva om.
(Jag kommer låta den här bloggen vara kvar, eftersom jag har så fruktansvärt mycket minnen kvar. Men jag kommer sluta blogga härifrån från och med nu, så klicka dig in på lindbergellen och lägg till via bloglovin' så kommer allt gå fint!)

Så nu säger jag hejdå till er härifrån, så ses vi HÄR!

   Att vakna med hjärtat utanför kroppen

Det finns inte mycket som är bättre än att vakna en morgon av att solen skiner in och världens finaste ligger bredvid.


Det är helt enkelt himla svårslaget.

   Ni hittar mig framför TVn

20.00 → Idol
21.00 → Berg flyttar in
21.30 → Välkommen åter
22.00 → Kungarna av Tylösand
22.40 → Idol (här gäller det att zappa snabbt som attans så man hinner se både Kungarna och Idol utan att missa speciellt mycket av någon)
00.00 → Kvinnor som mördar (om man ligger vaken och inte kan sova är mordprogram fasen det bästa som finns! (two and a half men/scrubs är också helt OK))

Här snackar vi socialt liv.. haha!

   Bamsen bevisar sin manlighet





   Som en kliché

Hösten har inte bara nackdelar med sig när den sveper in med kalla vindar över våra städer. Det kan ju dock tyckas så när man går där med musiken i öronen, fryser som aldrig förr och tycker synd om den ensamma blomman som vägrar att ge upp.

Men när man väl tagit sig igenom den där kalla promenaden med hunden och kommer in i värmen igen, ja, då känns det underbart. Tända ljus sprider en sån mysig stämning överallt, och jag kan inte låta bli att le lite när det ser ut såhär:

Hösten må var kall, blåsig och allmänt tråkig. Men den blir lite vad man gör den till. Vill man att den ska vara hemsk, då blir den det. Tänder man istället ljus runt sig, gosar ner sig i soffan/sängen med den man tycker om och tittar på någon bra film med lite gott att äta och dricka är den inte alls lika farlig längre.

Så bit ihop, kära vänner! Det kommer en fin vår att se fram emot efter all blåst och snö, tro mig.

   Vi närmar oss dagen med små steg

Förkylningen vill inte lämna min kropp riktigt än, så det är väl bäst att lyssna på kroppen istället för att trotsa, antar jag. Vädret utanför mitt fönster gör en ju inte direkt supersugen på att gå ut heller, haha. Det blåser som sjutton och är allmänt tråkigt. Trots det tog jag på mig vinterjackan och gick till bussen för att fixa det här lite snabbt:

Inte själva studenten då (bilden är från juni), utan att prova ut och designa sin studentmössa. För snart är det dags! Den tionde juni tjugohundraelva står jag där i en fin klänning, med mössan, betygen och ett stort leende på läpparna. Jag längtar så oerhört mycket efter att känna den där lyckan. Lyckan som bara går att känna när man lämnar tolv skolår bakom sig och börjar om på en ny kula i vuxenvärlden. Arbetslös eller ej, men attans så skönt det måste kännas!

   Det är något speciellt med flätor


   Nu saknas bara Animal Planet

I ett par dagar har jag gått runt som en zombie här hemma, iklädd myskläder med rinnande näsa. Jag har kommit en bit över 37°, och för oss som annars alltid har undertemp betyder det feber. Mina lymfkörtlar är dessutom svullna som fotbollar och ömma som attans: (fruktansvärt snygga fotbollar, eller vad säger ni? haha!)
Igår satte jag dessutom bara foten utanför ytterdörren en gång → för att sätta mig i bilen och åka och sova bredvid M. Kan ni tänka er vad rastlösheten ligger på då, skala ett till tio? Haha, jag blir galen! Jag har dessutom inte haft någon TV sedan jag möblerade om här hemma. Min gamla TV passade liksom inte in i det nya rummet, så då åkte den ut och sedan dess har jag vart TVlös.

Meeen...... trumvirvel:

idag ramlade den här in i mitt rum! Hur glad? Nu kan jag ligga och titta på tidsfördrivsprogram dagarna i ända istället för att glo in i väggen av uttråkighet. (Uttråkighet är kanske inte ens ett ord dock... men det borde bli! Användbart som tusan!)

Så idag hittar ni mig liggandes i sängen tittandes på alla möjliga program som sänds en måndag. (Tyra Show, Top Model, Halv åtta hos mig, Idol, Plastikdrömmar, Felix stör en ingenjör osvosv)

Invigningen börjar nu!

   Om att vara bundis med kameran

Varje gång jag tänker "Om man skulle ta och fixa till en ny design kanske.." är det precis som jag, varje gång, glömmer bort hur lång tid det faktiskt tar. Igår tänkte jag fotografera lite till en ny, men då var kamerabatteriet självklart totaldött. Himla typiskt. Så idag satte jag igång med lite fotografering och sedan med designen.
Inte hade jag trott att jag skulle vara klar halv sex dock.. haha. Tiden går fort när man har roligt!

Bättre eller sämre än förut?

   Hjälten Keenan Cahill

Det här är ingen dag som hamar på topp tio över härligaste dagarna i mitt liv, det är en sak som är säker. Det känns som mitt huvud väger 50kg, som jag har 10kg snor i näsan (fräscht som attans, jag vet!) och som att jag sväljer taggtråd. Ingen härlig känslokombination, som ni säkert förstår!

Så istället för att jag ska sitta här och tjura i något tråkigt inlägg får ni den här härliga videon att titta på:

Hur söt får man bli? Hahaha, får inte nog! (Hans andra klipp är också "Telephone" exempelvis, haha.)

   FÖR HELA SVERIGE

Idag har jag gjort något jag innerligt hoppas att alla nyblivna 18-åringar och alla äldre än så också gjort. Det är självklart valet jag syftar på, och att ha röstat. Oavsett vilket block eller parti man nu stödjer så är ens röst så oerhört viktig, och man borde verkligen ta chansen att kunna påverka nu när man får den. Håller man tyst och sitter hemma och surar istället för att gå och påverka samhället kan man inte heller komma och tjuta sen när det går utför.

För mig var valet av block enkelt:
Jag vill att Sverige ska styras av en regering som prioriterar människan framför hur många fler hundralappar man får i plånboken varje månad. En regering som inte tvingar ut sjuka i arbetslivet trots att det är rätt uppenbart att dessa inte kan arbeta. Jag vill ha en regering som är där för vårt bästa - även om man är cancersjuk eller förlamad i halva kroppen.

Jag röstade rödgrönt.

   Att få hjärtslag i brevlådan

Dötrött som jag är efter långa skoldagar lägger jag mig alldels för ofta på soffan med kudde och täcke och "vilar" framför något lättsamt program. Även så idag. Men efter ett tag kom pappa och knackade mig på axeln och räckte över dagens post - ett sött litet paket adresserat till mig. "Åh!" tänkte jag och tog paketet, höll det, och somnade åter igen.

Såhär ser det i alla fall ut när man får hjärtslag i ett paket:



Jag vet inte hur länge jag letat och letat efter den perfekta tygpåsen att bära mina skolböcker i och som ska förgylla mina outfits. För ett par dagar hittade jag den och nu är den i min ägo! Hur fint är det inte att gå runt med hjärtslag på sig varje dag? Jag längtar till imorgon när jag kan gå ut med den på riktigt! Åh.

Den här fina kan bli din för 100:- (+ 15:- frakt) hos Julia Eriksson. Passa på att köp! Jag lovar er, ni lär inte ångra er. Den är så himla fin. Exakt rätt storlek och längd på axelbandet och ett superfint tryck med the ear hear the beat dolt bland alla hjärtslag.

Fint som sjutton!

   Från och med nu älskar jag torsdagar

Jag vaknar av att M går upp för att göra sig redo inför ännu en dag som snickare. Somnar om. Vaknar av att han säger att vi ska åka. Klär på mig mjukisshorts och tröja och sätter mig i bilen. Pussar honom hejdå och kramar Bamsen hej när jag öppnar dörren. Hemma.

Klockan är snart åtta på morgonen och skolan börjar om tjugofem minuter - för dom allra flesta. Inte för mig. För på torsdagar har jag bara två lektioner och börjar klockan tolv.

Hur härligt?

   Rutiner

Det känns lite som att jag aldrig riktigt hann sova ut under sommaren, trots att jag varken hade jobb eller något vettigt att göra. Typiskt att man ska känna sig dödstrött redan två veckor in i skolan, haha. Jag försöker planera in lektioner, måltider och pluggande så gott det går för att slippa stressa i sista sekund (som jag alltid gjort innan och som visat sig är katastrof för min strulmage) och ha skolångest varje söndag, och jag hoppas att rutiner kommer få vardagen att flyta på bra framöver.

Ett stort plus är min nya mediekurs, Foto A, som jag precis påbörjat och redan älskar. Jag har i och för sig bara haft en lektion hittills, men då påbörjade vi ett "kapitel" om att fotografera analogt och sedan framkalla i mörkerrum. Hur intressant? Ser fram emot kursen sjukt mycket i alla fall. Ett stort plus är dessutom att jag kommer få fotografera med min egen kamera på alla uppgifter när det kommer till det digitala. Då slipper jag sitta och försöka lära mig skolans komplicerade Nikon mer, haha!

Första läxan, basic grejer om bländare och slutartid. Sådant som är himla bra att kunna, med andra ord!

Eftersom lång slutartid och liten bländare inte är något jag fotograferar med normalt så tog det ett tag att hitta den rätta knycken, haha. Bamsen fick agera på slutartidsbilderna, såklart. (Vem annars? Dock fick mamma springa lite med honom så han kom igång, haha!)

Känner sådant oerhört sug till att komma igång med allt igen. Med livet. Med bloggen och fotandet. Med kläder och pyssel. Jag går och är konstant sugen på att shoppa och önskar så oerhört mycket att jag för en dag kunde befinna mig i huvudstaden för lite secondhand-shopping. Jag dagdrömmer om fina secondhandklänningar med historia att sy om till sina egna och om att fotografera något speciellt att verkligen vara stolt över och utvecklas med.

Men det går inte att dagdrömma hela tiden, så nu måste jag återgår till hitsoriaplugg.
Take care!

   Man blir bara 18 år en gång

Nu när en fin vän fyllt hela 18 år vankas det fest och glada miner hela kvällen.

Ett stort grattis, fina Julia ♥



Jag stödjer inget politiskt parti, min enda framtidsplan är att vara lycklig, gillar blommigt och fjärilar, fotograferar när humöret tillåter, är rädd för verkligheten, trivs som bäst i en varm famn och tycker att människan borde sluta titta med stängda ögon.

Sist men inte minst; Jag heter Ellen, bor i en av Sveriges småstäder och andas för sådant som gör mig lycklig.


KONTAKT: ellen.blogg@hotmail.com

RSS 2.0
Bildbloggar Bloggtoppen.se Blogglista.se Lägg till Blogg Clicky Web Analytics BloggRegistret.se Top Fotobloggar bloggar Fotobloggar Fotobloggar